
HSP är ingen diagnos
Jo jag vet, HSP låter som en bokstavsdiagnos. Fast det är ingen diagnos. Det är ett personlighetsdrag att vara mycket stolt över.
Det finns en anledning till att en av fem är högkänslig, jag föredrar det svenska ordet högkänslig framför den engelska förkortningen HSP. Naturen gör inga misstag. Vi högkänsliga finns av naturliga orsaker.
Vårt uppdrag är att varna flocken för faror, att vara kloka rådgivare, att vara de som betraktar och analyserar. Kort sagt, att vara de som är.
Det har nu blivit dags att gå från att fokusera på att göra till att fokusera på att vara.
Här får vi högkänsliga gå i täten. Vi är de som först märker människorasens behov av kontemplation, stillhet och att blicka inåt.
Ska vi få bukt med stressen får vi sluta jagat utåt och börja titta inåt. Det är vi högkänsliga extra bra på.
För att vi ska bli tagna på allvar behöver vi först lyssna på oss själva. Våga vara stolta över de vi är. Om vi själva anser att vi inte är värda att lyssna på och inte är stolta över oss själva ja då lär nog inte någon annan tycka det heller.
Det är ingen som kommer att göra jobbet åt oss, vi får själva ta ansvar för vår egen utveckling till att bli stolta över vår högkänslighet.
Sätt igång och gör vad du behöver för att bli stolt över att vara HSP. Ta hjälp av naturen, gå på kurs, läs en bok eller vad du bäst behöver för att bli stolt över din högkänslighet. Världen behöver dig!
Vad har du för tankar om att vara HSP? Kommentera gärna här nedan!
Ha de bäst
Leif Grytenius
Nu ska jag skriva nått som jag tror bara hsp-människor förstår och kan känna igen sig i..:)
Jag har sett att , vi kan måla med ord. Vi kan lägga in mycket känsla i ord..
Vi kan uppfatta genom en text, som det du skriver Leif ..att det är skrivet av en kännande människa !
Vackert, kan vara kort eller långt ,men känslan finns som går rakt in i själen 🙂
/Birgitta
Hej Birgitta!
Jag förstår 🙂
Ha de bäst
Leif
Har läst en del om HSP och det är jag i ett nötskal. Har börjat accepterat att jag får anpassa mitt liv som passar mig och inte tvärtom. Som när jag varit i miljöer med mycket intryck ljud och social samvaro. Då måste jag dra mig undan ett tag för mig själv i tystnaden för att ladda batterierna.
Hej Marie-Louise!
Vad härligt att har upptäckt värdet av att ladda dina egna batterier 🙂
Ha de bäst
Leif
Hej!
Vill förmedla ngn mkt fint, när jag har arbetat med barn/vuxna med drama så har jag använt mig i denna speciella fina gåva av högkänslighet. Jag ser deras behov, jag ser deras rädslor och drama hjälper individen att utvecklas genom att förhållningssättet är tillåtande och fritt. Inga måsten , krav eller prestation. Jag tror det är så viktigt med denna miljö för att kunna växa. Själv har jag ju vart en högpresterande och jobbar på att vara och duga som jag är. Så vi får det vi behöver om vi följer vår väg och för mig så var den dramautbildningen att komma hem för där fick jag upptäcka att alla människor är bra precis som de är och alla behövs som du skriver Leif. Så tack för dina texter och tack för att du visar vägen för andra <3
Hej Lena!
Vilken härlig feedback 🙂
Varmt tack! För mig går skrivandet som en dans 😉
Och tack för att du delar med dig av dina tankar 🙂
Ha de bäst
Leif
Något som jag suttit o grunnat på är om det hade varit bättre om det hade varit en diagnos… Hade folk tagit oss som är HSP på ett mer bättre, förståeligare sätt? Hade ordet högkänslig fått en mer bekräftelse och mer acceptans? Om högkänslighet hade funnits på papper som en diagnos, hade folk (icke HSP) inte varit lika skygga, näst intill skrämda så fort de hörde eller såg oss med denna gåva? Diagnos eller inte, vad spelar det för roll? Jag är den jag är, lika mkt som en icke HSP är den h*n är å vi alla är vi lika mkt värda! Så länge jordens befolkning beter sig som den gör, stoppar huvudet i sanden och står på ett ben, ungefär, så kommer det att vara mer svårt för vissa att se inåt, att lyssna till sig själva. För… Hur ska man kunna göra det när näst intill själva jorden gungar av obalans?
Vissa dgr är bättre än andra, så är det för alla men att vara högkänslig tar mer på krafterna än vad man själv tror. Och så länge man inte kan acceptera den man är, acceptera sig själv, är det svårt att ens se åt bokstäverna H S P.. Men det du skriver Leif, är så viktigt att vi tar till oss. Tillsammans kan vi få det skygga icke HSP-folket att vakna ur dvalan, få dom att förstå vilken otrolig men känslig gåva vi bär inom oss. Något som kan sätta oss ur balans men som vi bär på naturligt, utan några krusiduller. Hur vackert och unikt är inte det, i sig? Att på ett så naturligt sätt ”bara ha” något som några bokstäver men oxå bokstäver som tillsammans ska göra oss- dig, mig och alla andra högkänsliga, starkare och mer stolta över oss själva o varandra.
Tack för ett sååå bra inlägg och en stor kram till dig!
Hej Helena!
Varmt tack för att du delar med dig av dina tankar 🙂
Jag blir alldeles rörd över din härliga feedback <3
Ha de bäst
Leif
Jag är en stolt HSP… fast jag säger högsensitiv för annars misstolkas till att man är överkänslig och grinig och skyller detta på en ”sjukdom”. HSP är ju ingen sjukdom. Förr tyckte jag att detta var ett straff, att vara som jag är. Nu har jag tänkt om, det är en gåva! En gåva att vara rädd om. Att jag på det är medial har gjort mig extra känslig, något som jag nu lärt mig leva med.
Bara de senaste två åren har jag insett varför jag är som jag är. Och äntligen har jag börjat njuta av min personlighet och själv kunnat använda den till min fördel. Och framför allt acceptera att jag är som jag är och det är faktiskt rätt häftigt! Sedan har jag också lärt mig att många har svårt att förstå sig på en högkänslig individ och kan många gånga dra sig för att umgås med en. Men, jag har slutat ta det personligt och känner att ”ja, ja det finns ju så många andra härliga människor att umgås med”! Med en gnutta psykologi och humor, så kan vi HSP:are faktiskt ligga steget före alla andra 😉 Kram på er !
Hej Anne!
Vilken härlig attityd du har 🙂
Varmt tack för att du delar med dig av dina tankar 🙂
Ha de bäst
Leif
Vaknar upp en morgon för ca 10 år sen. Min mor är dement och fyller 90. Kvinnan har varit min mor och har psykopat tendenser. Då en dag i augusti får jag veta att jag är adopterad. Då är jag 48 år. Jag förstår att det jag gått igenom sen jag föddes, inte hade varit möjligt om jag inte haft styrkan i mig som ..Högkänslig.. Jag överlevde.
Hej Call3!
Härligt att du inser din egen styrka 🙂
Ha de bäst
Leif
Hej Nina!
Vad härligt att du är stolt över din högsensitiva förmåga 🙂
Känner väl igen det där med straff för att sedan se det som en gåva 🙂
Ha de bäst
Leif