Ny tvärvetenskaplig forskning om högkänslighet - HSP

Ny tvärvetenskaplig forskning om högkänslighet – HSP

Yolanda Hedberg, forskningsansvarig på Sveriges förening för högkänsliga, har läst ny forskning om högkänslighet HSP och översatt valda delar till svenska.

En mycket omfattande tvärvetenskaplig översiktsartikel om högkänslighet har nyligen publicerats. Forskarna som bidragit är: Corina Greven, Francesca Lionetti, Charlotte Booth, Elaine Aron, Elaine Fox, Haline E. Schendan, Michael Pluess, Hilgo Bruining, Bianca Acevedo, Patricia Bijttebier, Judith Homberg.

Artikeln heter: Sensory Processing Sensitivity in the context of Environmental Sensitivity: a critical review and development of research agenda (2019).

Artikeln går igenom hela högkänslighetsforskningen fram till idag samt redogör för framtida forskningsbehov.

Det man kan bekräfta om högkänslighet utifrån forskning är följande:

  1. Sensorisk bearbetningskänslighet (kort på engelska: SPS; kort: högkänslighet) är ärftligt, bevarad igenom evolutionen och för många djurarter, och innebär känslighet för miljön/stimuli och en större bearbetning av information i hjärnan.
  2. Högkänslighet är på gott och ont, beroende på olika faktorer, situationer och miljön.
  3. Vid negativa erfarenheter ökar högkänslighet risken för olika psykosociala problem, psykiska störningar och stressrelaterade sjukdomar.
  4. Positiva erfarenheter har särskilt positiv effekt för högkänsliga. Högkänsliga gynnas särskilt bra av stödinsatser och behandlingar. Preventiva åtgärder, såsom mobbningsbekämpning har särskilt positiv effekt på högkänsliga. Stödinsatser, utbildning och bra stöd från t.ex. skolan, föräldrar eller samhället lönar sig särskilt bra för högkänsliga.

Forskarna anser att mer forskning behövs för att

  • förstå högkänslighet, även i relation med andra personalitetsmätningar och tillstånd. Det är även oklart om ökad mottaglighet för stimuli eller djup bearbetning av information är den underliggande orsaken av högkänslighet.
  • mäta högkänslighet på ett objektivt sätt t.ex. genom observation av högkänsliga barn; mäta högkänslighet kulturoberoende, så att det kan göras i olika länder med samma resultat; validera och optimera högkänslighetsmätningar, t.ex. genom mer neutrala frågor
  • öka förståelsen för hur högkänslighet utvecklas och yttrar sig under olika livsfaser
  • kategorisera högkänsliga, känsliga och icke-högkänsliga personer på ett bättre sätt. Ny forskning tyder på att det är ett kontinuum med icke-känsliga (maskros), känsliga (tulpaner) och högkänsliga (orkidéer) grupper, se figuren nedan.
  • förstå de biologiska orsaker av högkänslighet behövs tvillingstudier, genstudier, större hjärnskanningsstudier, samt studier på så kallade biomarkörer (t.ex. stresshormoner).
  • få mer förståelse för hur högkänslighet överlappar eller skiljer sig från olika andra tillstånd, t.ex. autismspektrum-störningar eller ADHD. För detta behövs direkta jämförelser av grupper som är högkänsliga eller har någon speciell diagnos. Hittills tyder forskningen på en viss överlappning (som kan leda till feldiagnoser i vissa fall), men också viktiga skillnader.
  • ta hänsyn till högkänslighet i behandlingsstudier.
  • ta fram och utveckla stödprogram för högkänsliga.

De hjärnstudier som sammanfattats i artikeln visar att högkänsliga har en högre aktivitet i hjärnområden som är relaterade till mottaglighet och reaktion för social-emotionala- samt miljöstimuli. Hjärnaktiviteten tyder på djup bearbetning av information samt ökad emotionalitet och empati.

Läs hela artikeln på www.sciencedirect.com

Varmt tack Yolanda Hedberg för att du låter oss publicera din text ?

Vad har du för tankar om den här forskningen?

Be Sensitive and Proud
Leif

Ps. Du som funderar på om du eller ditt barn är högkänsligt kan göra HSP Test.

Artikel skriven av: Leif Grytenius
Leif är vår vd och han är högkänslig. Kanske är det därför han blev intresserad av personlig utveckling och tog examen i beteendevetenskap.

Leif brukar säga: ”Mitt uppdrag är att hjälpa människor att tro på sig själva, när de gör det skapar de sina egna mirakler.”

22 februari 2019

Var du vill och när du vill

Utbildning och personlig utveckling för högkänsliga