Ny tvärvetenskaplig forskning om högkänslighet – HSP
Yolanda Hedberg, forskningsansvarig på Sveriges förening för högkänsliga, har läst ny forskning om högkänslighet HSP och översatt valda delar till svenska.
En mycket omfattande tvärvetenskaplig översiktsartikel om högkänslighet har nyligen publicerats. Forskarna som bidragit är: Corina Greven, Francesca Lionetti, Charlotte Booth, Elaine Aron, Elaine Fox, Haline E. Schendan, Michael Pluess, Hilgo Bruining, Bianca Acevedo, Patricia Bijttebier, Judith Homberg.
Artikeln heter: Sensory Processing Sensitivity in the context of Environmental Sensitivity: a critical review and development of research agenda (2019).
Artikeln går igenom hela högkänslighetsforskningen fram till idag samt redogör för framtida forskningsbehov.
Det man kan bekräfta om högkänslighet utifrån forskning är följande:
- Sensorisk bearbetningskänslighet (kort på engelska: SPS; kort: högkänslighet) är ärftligt, bevarad igenom evolutionen och för många djurarter, och innebär känslighet för miljön/stimuli och en större bearbetning av information i hjärnan.
- Högkänslighet är på gott och ont, beroende på olika faktorer, situationer och miljön.
- Vid negativa erfarenheter ökar högkänslighet risken för olika psykosociala problem, psykiska störningar och stressrelaterade sjukdomar.
- Positiva erfarenheter har särskilt positiv effekt för högkänsliga. Högkänsliga gynnas särskilt bra av stödinsatser och behandlingar. Preventiva åtgärder, såsom mobbningsbekämpning har särskilt positiv effekt på högkänsliga. Stödinsatser, utbildning och bra stöd från t.ex. skolan, föräldrar eller samhället lönar sig särskilt bra för högkänsliga.
Forskarna anser att mer forskning behövs för att
- förstå högkänslighet, även i relation med andra personalitetsmätningar och tillstånd. Det är även oklart om ökad mottaglighet för stimuli eller djup bearbetning av information är den underliggande orsaken av högkänslighet.
- mäta högkänslighet på ett objektivt sätt t.ex. genom observation av högkänsliga barn; mäta högkänslighet kulturoberoende, så att det kan göras i olika länder med samma resultat; validera och optimera högkänslighetsmätningar, t.ex. genom mer neutrala frågor
- öka förståelsen för hur högkänslighet utvecklas och yttrar sig under olika livsfaser
- kategorisera högkänsliga, känsliga och icke-högkänsliga personer på ett bättre sätt. Ny forskning tyder på att det är ett kontinuum med icke-känsliga (maskros), känsliga (tulpaner) och högkänsliga (orkidéer) grupper, se figuren nedan.
- förstå de biologiska orsaker av högkänslighet behövs tvillingstudier, genstudier, större hjärnskanningsstudier, samt studier på så kallade biomarkörer (t.ex. stresshormoner).
- få mer förståelse för hur högkänslighet överlappar eller skiljer sig från olika andra tillstånd, t.ex. autismspektrum-störningar eller ADHD. För detta behövs direkta jämförelser av grupper som är högkänsliga eller har någon speciell diagnos. Hittills tyder forskningen på en viss överlappning (som kan leda till feldiagnoser i vissa fall), men också viktiga skillnader.
- ta hänsyn till högkänslighet i behandlingsstudier.
- ta fram och utveckla stödprogram för högkänsliga.
De hjärnstudier som sammanfattats i artikeln visar att högkänsliga har en högre aktivitet i hjärnområden som är relaterade till mottaglighet och reaktion för social-emotionala- samt miljöstimuli. Hjärnaktiviteten tyder på djup bearbetning av information samt ökad emotionalitet och empati.
Läs hela artikeln på www.sciencedirect.com
Varmt tack Yolanda Hedberg för att du låter oss publicera din text.
Vad har du för tankar om den här forskningen?
Be Sensitive and Proud
Leif
Ps. Du som funderar på om du eller ditt barn är högkänsligt kan göra HSP Test.
Artikel skriven av: Leif Grytenius
Leif är vår vd och han är högkänslig. Kanske är det därför han blev intresserad av personlig utveckling och tog examen i beteendevetenskap.
Leif brukar säga: ”Mitt uppdrag är att hjälpa människor att tro på sig själva, när de gör det skapar de sina egna mirakler.”
Fler artiklar om högkänslighet
5 minuter som hjälper dig förstå att jag tror på dig
Nu tänker du säkert. ”Hur kan han tro på mig?” Jag fattar. Häng med så får du reda på hur det kommer sig att jag tror på dig.
Högkänsliga njuter mer av livet
Att högkänsliga njuter mer av livet blev så tydligt första gången nyårsafton 2021. Du skulle ha sett minerna när jag avlade mina nyårslöften.
Inlärd hjälplöshet hämmar oss högkänsliga
Inlärd hjälplöshet är något som kan ställa till livet för oss högkänsliga. Här får du se hur jag upptäcker att det bara var ett hjärnspöke.
Som akademiker borde du vara mer noggrant med hur du presenterar en rapport som denna, inte minst eftersom du verkar vilja tas på allvar men samtidigt drivs av en uppenbar bias.
När du skriver något i stil med ”En mycket omfattande tvärvetenskaplig översiktsartikel om högkänslighet”; låter bra om en redan är övertygad, men för en som mig framstår texten uteslutande som överdrivet förstärkande av innehållets absoluta suveränitet.
Hur mycket är ”mycket omfattande”?
Vad gör artikeln ”tvärvetenskaplig”?
Det är dessutom lite oklart för mig som läsare att se vem som skrivit/sagt vad, fotnoter vore väldigt fördelaktigt eftersom det är väldigt många påståenden som inte källförtecknas.
… Vad säger bilderna? Vem har gjort dem? En slags förklaringsmodell sökes!
Juste. Du skriver att Yolanda Hedberg, vad nu hon har för auktoritet i ämnet, har översatt ”valda delar till svenska”; vad menas med ”valda delar” och varför har hon inte översatt hela texten? Vilka delar valde hon inte att översätta?
Här finns risk för så kallad Cherrypicking, något som kanske kan vara accepterat inom valfri dogmatisk/populärvetenskaplig rörelse.
Men det är inte så man lär sig något av vetenskapen eller hur man beskriver världen sanningsenligt.
(Om nu det verkligen är det som hänt här, jag vet inte).
Sist men inte minst är jag nyfiken på testet som nämns i slutordet av din text, har denna med studien att göra?
Det enda jag hittade på den sidan var extremt dåliga referenser till andra så kallade ”hsp”-orienterade sidor; en förening som står för X, kan inte representera X utan stor risk för bias.
Jag erkänner mig redan vara skeptisk till hela beskrivningsmodellen H.S.P, innan jag började läsa här. Det finns fortfarande för många frågetecken, som inte kan besvaras på grund av dåligt genomförda -och otillräckliga studier.
Väl mött osv. 🙂
Det är både roligt och jobbigt att vara högkänslig. När jag växte upp åå 60talet så fanns ingen info om hsp,vilket gjorde att jag ofta kände mig annorlunda. Nu har jag lärt mig att vi är många som är hsp och att det är en stor rikedom. Balansen kan vara svår att finna när det sker saker i livet men jag lär mig hela tiden och jobbar med mig själv.